Fyra

Jag hade inte tänkt vara en sån som fyller i andras listor som en del i ett större Mina vännerbokprojekt. Men va fan. Jag gör som Eva och Maria ändå.

Fyra jobb som jag har haft:

• Tidskontrollant på buss 201 och 202 i Linköping - med stoppur och tabell att fylla i
• Bokare åt två musikgrupper
• Cirkelledare i mobiltelefoni för pensionärer
• Aktör/arbetsledare/guide på Jamtli

Fyra filmer jag kan se om och om igen:
Alltså, numer ser jag sällan om filmer, så de flesta är såna som jag en gång brukade se om. Det betyder inte att jag inte tycker om att se om filmer. Det blir liksom inte av bara.

• Forrest Gump
• Äppelkriget (jag är den enda av de jag umgås som droppar citat ur denna film - av någon anledning)
• Repmånad
• Some kind of monster (om Metallica - en väldigt bra dokumentär om relationer, tro det eller ej)

Fyra platser jag har bott på:

• Linköping
• Trondheim
• Whitney, Texas (mellan Dallas och Waco)
• Gävle

Fyra Tv-program som jag älskar att titta på :
Det här är lite som med filmerna. Just nu följer jag inte något särskilt på TV så det får bli gamla favoriter.

• My name is Earl
• Office
• Star Trek Voyager
• Första omgången av Anders och Måns

Fyra platser jag har semestrat på:

• Moskva
• Leksand
• Taos, New Mexico
• Bali

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
Jag besökar inga webbsidor dagligen. När jag jobbar i Funäsdalen hinner jag inte på jobbet och i lägenheten har jag inte Internet.

• Bloggar - först och främst de jag länkar till
• Gmail eftersom det är där jag har min e-post
• Google
• DN och/eller Aftonbladet brukar väl slinka med

Fyra favorit-maträtter:

• Ugnsstekt lax med saffransris
• Rostbiff eller tjälknul (stekt av mig eller Petra så det blir lagom stekt) med potatissallad på vinigrettebas
• Färdigpytt (för att det är så lättsamt)
• Lins- och spenatsoppa

Fyra ställen jag hellre skulle vilja vara på just nu:

• På en schysst fest
• På ett schysst dansgolv
• På ett schysst café med schyssta kompisar
• På en schysst konsert eller teater

Fakta om Finland

Jag följde med Petra på jobbet förra veckan eller veckan innan. Hon jobbar på SV, som är en förkortning för Studieförbundet Vuxenskolan. Men folk säger bara Vuxenskolan och det vill de inte kollas för då tror folk att det kanske är samma som Komvux och det är det inte. För någon vecka sedan i tidningen stod det Studiefrämjandet Vuxenskolan och det är inte heller helt rätt. På Petras jobb finns det böcker i olika ämnen. Det är böcker om fårskötsel, skogsskötsel och föreningsliv och böcker om studiecirklar och annat. De säljer även En Bok för Alla-böcker. Petra hade precis läst en sådan av Orhan Pamuk innan just densamme blev utsedd till nobelpristagare.

Där, på SV, hittade jag en liten bok som handlar om landet Finland med titeln Fakta om Finland, vilket gjorde mig lite uppspelt. Fakta om Finland är nämligen också titeln på en bok av Erlend Loe. Boken kom ut 2001, två år efter att jag bott i Norge. Då hängde jag till och från med i norska dagstidningar fortfarande. Eftersom Loe var en av de författare som gjort mest intryck på mig ville jag läsa boken så fort som möjligt när den kom ut. Jag frågade bokhandeln i Linköping vad den skulle kosta om de beställde den från Norge direkt när den kom ut. 300 sa de, vilket jag tyckte var billigt eftersom det var billigare än nybokspriset i Norge. Men jag protesterade inte. När boken kom ville de ha 618 kronor för den. Jag protesterade eftersom det var mer än det dubbelt mot utlovat. De hade inte tänkt på norska kronans värde och på transport, handläggning med mera. Jag sa att jag inte tänkte betala mer än 300 för den. De suckade och sa att ingen vill läsa en bok om Finland på norska och sålde den till mig för överenskommet pris. På streckkoden hade de kategoriserat boken som samhällsvetenskap. De trodde alltså att boken handlade om Finland. Istället handlar det om en broschyrmakare som får i uppdrag att skriva en broschyr om Finland för att locka norska turister dit. Problemet är att han inte vet så mycket om Finland. Han har också problem med vatten eftersom vatten flyter och det är förändring och förändring klarar han inte av. Boken har den absolut vackraste motocrossdataspelsscenen jag någonsin läst i en bok. Jag har i och för sig aldrig läst en sådan varken förr eller senare, men den är fantastiskt vacker. Med bokhandelshistorien i minnet var det skoj att se att det faktiskt finns en bok som heter Fakta om Finland som handlar just om Finland.

För övrigt har jag på slutet läst två böcker som handlar om Damernas Detektivbyrå. De är trevliga och jag tänker att om jag någonsin åker till Afrika (jag har varit på charterresa till Egypten, men det räknas väl knappt som en Afrikaresa) så måste det bli Botswana för där verkar allt vara bra. Har och också läst Smultron och svek som väldigt mycket utspelar sig i Östersund, bland annat på Ängevägen där jag hade lekkompisar förra gången jag bodde i Östersund - fram till 1982. Själva dramat är intressant, men det blir väl mycket härlig italiensk mat med parmaskinka och melon och bruschetta och timjan och väl mycket vyer över Storsjöns mörka vatten och praktfulla Oviksfjäll och Frösön och vackra villor och väl mycket adverb för att beskriva människor istället för att visa hur de är. 40% av boken skulle jag vilja klippa bort. För mig tog det cirka 70 sidor innan det började bränna till. Men visst, jag är inte bortskämd med att läsa böcker som utspelar sig alldeles inpå knuten.

God jul alla ensamma!

Jag har redan provat det Jonas skriver om. I fredags festade jag till det på min egen kant i Funäsdalen med julmust och Findus jultallrik. Hade det varit jul hade jag förmodligen tyckt oändligt synd om mig själv. Men i mitten på november var det ett helt ok sätt att återigen tjuvstarta julfirandet (ja jag är julhedning och åt pepparkakor m ädelost och, saffransbullar och julmust för flera veckor sedan).

Jultallriken är helt ok om den bedöms som micromat. Däremot är det inte helt 100% julbord. Gröten är mer risifrutti än risgrynsgröt. Sen är det något slags kålslabb som jag aldrig brukar äta vid jul. Tre färdigköttbullar och några prinskorvar som blir övermicrade om man följer instruktionerna. Jansson är OK. Mest är det en kuriosagrej. Kul och prova, men inget som jag kommer leva på fram till jul. För övrigt går jag och hoppas och väntar på att affären formerly known as Prix här i Torvalla ska ta in Vasa Bryggeriers julmust som förra året var klart godast av alla julmuster.

Jag handväska? Nä fickor.

Hur gör man egentligen med alla småpryttlar man behöver lite då och då? Just nu bor jag dessutom på två ställen och kör två bilar så det blir många nycklar. Fickkalendern har jag i alla fall tappat bort, så just nu tar inte den någon plats. Hursomhelst, jag blir mer och mer lik Mumintrollen eller Björne till kroppsformen allt eftersom byxfickorna fylls upp med grejer. Lypsyl, plåtläkerolask, mobil, pennor och plånkan. Rensade ut kvitton mm här om dagen. Lyckades ta bort ett plastkort - studentkortet. Idag kom ett nytt med posten - SJ:s Commeokort som jag behöver när jag bokar resor och reser för RFOD:s räkning.

Så, hur gör andra? Jag vill inte lämna grejerna hemma eftersom jag är rädd att inte ha med dem när jag väl behöver dem. Jag vill inte ha dem i en liten handväska som jag ska tappa bort på de mest olämpliga ställen. Är enda utvägen att skaffa en sån där fickväst som journalister, vaktmästare och vissa som arbetar inom hemtjänsten har? Hur gör män? (Jo, jag har mest tjejkompisar)

Ännu en listjävel

• Jag har skajpat för första gången. Pratade med Carina Markström Starkström i England på mobilen igår och hon på Internt när jag körde hem. Såg samtidigt en älgko och en bil som höll på att bli bärgad. Samtalet gick sådär. Internet har en del kvar att lära.
• Senaste Turist skriver fem sidor om att åka med bussen Härjedalingen. Efter en sådan hajpning känns det förstås olidligt spännande att jag ska åka buss från Funäsdalen till Stockholm nästa fredag. Avgång 6.00 ankomst efter tre. Mycket bussåkning för pengarna.
• I Stockholm blir det styrelsemöte för RFOD i dagarna tre. På lördagkväll blir det konsert med inga mindre än Greger Brändström och Lasse Sörlin. Känns lite märkligt att åka till Stockholm för att se dem.
• Greger har bidragit en hel del till folkmusikintresse eftersom han han efter Svegs köpings bibliotek var min stora skivlånarresurs sådär 1993 på folkmusikfronten. I punkväg lånade jag allt av Olov Fange och Ola Ekstrand. Jag var för snål för att köpa särskilt mycket själv. Sparade allt jag hade tills jag skulle bli utbytesstudent. Slutade till och med att klippa håret (har inte börjat än).
• Har haft utförspremiär i Hamra i Tänndalen på arbetstid. Är duktigt nöjd över skidorna som bet bra i isföret. Har fortfarande inte köpt pjäxor.
• Fick besök av Björn nånting och Erika Lystedt i Funäsdalen. De sov över och lagade mat åt mig. Kul att träffa Björn lite mer som jag inte känner så bra. Erika höll danskursen för studenter vintern 01-02 tillsammans med mig och Petra som genererade minst 3 par och hittills 3 barn. Jag och Petra är ett av paren.
• Jag vet att det är november, men det borde inte regna när det ligger snö på backen. Vinterregn borde avvecklas.
• För övrigt läser jag en del bloggar som gamla svegare skriver, såna som jag aldrig umgåtts med direkt men alltid varit mer eller mindre bekant med till exempel Anders Eriksson, Jonas Westberg, Pär Liif, Manne Pålsson och Andeas Persson.

Min sociala spetskompetens

Varför ses social kompetens som något man har eller inte har? För mig är det relativt. Förutom att olika situationer kräver olika saker av en som social varelse så tycker jag att jag beter mig ganska olika från gång till gång. Idag har jag mest suttit hemma och knappt pratat med någon. När jag då på kvällen går på konsert och träffar kompisar och bekanta så är jag trög. Vet inte riktigt när jag ska heja och kommer inte på saker att prata om. Måste tänka en sekund extra innan jag svarar på en banal vardagsfråga. De säger att klassiska pianister måste träna flera flera timmar om dagen för att hålla sig uppe på en bra nivå. Så är det med mig med. Jag måste ha social träning i stora doser varje dag för att behålla min sociala spetskompetens (nåja). Fråga bara Carina som jag bodde hos de gånger jag var i Umeå förra året. Efter sex timmar på bussen var jag som regel rätt trög förutom de gånger jag bättrat på mobilräkningen på vägen.

Konserten då? p-danielsa med röttran gjorde ingen besviken med jamttoastande även om publiken, som han sa, var väldigt bra på att sitta. Kiki spelade med Anders Hedén och hon är ju alltid bra. Kvällens favorit var nog den om paret som var otrogna med sig själva och p-danielsas Olla dom.

Vad betyder det här då Freud?

Ibland vaknar jag med musik på hjärnan. Det kan vara något jag inte hört på länge. Idag var det först Balladen om Fredrik Åkare som sedan helt omärkligt gick över till All about the money med Meja i hjärnan. Jag förstår inte. Vad betyder det?

Vardagsjackass

Saker jag gjort bara för att se hur det är utan att tänka ett steg till:

• cykla utför en trapp
• klippa av en sladd med en sax
• spraya vatten på en tänd glödlampa
• tända eld på sprejande hårspray
• hoppa från tak
• elda mask
• släcka tändsticka i munnen
• spruta eld
• åka skinnjacka med flygande start
• tolka efter skoter på skorna
• volvosladda lite för mycket (360 på konsumparkeringen i Sveg kl 11 en vardag)

Oj vilket spännande liv, tänker ni säkert.

Hemlig gäst

Jag är glad för att vi köpte biljetter till Stefan Sundström. Bästa konserten på länge. Och lång var den och han var på bra humör och låt på låt var jättebra. Kan inte ha varit många låtar från nya skivan. Special hemlig gäst som utlovats dök upp i extranumret var Lars Winnerbäck som först drog en egen låt och sen en sundströmlåt och sen spelade de ihop och jag kan inte minnas att jag sett Winnerbäck så glad på en scen någon gång.

Jag och Petra försökte lista ut vem som skulle vara hemlig gäst. Vi gissade på:

• Kjell Höglund
• Lill-Babs
• Ewert Ljusberg (sen visade det sig att han är med som basröst på nya skivan)
• Laleh
• Hoven Droven (tänkte båda, men ingen sa något)
• Emma Härdelin

Sen vet man att Sundström skulle kunna ha en till lika bra konsert med jättemånga andra låtar som inte spelades idag som är jättebra.

Jag har några idoler när det gäller skrivande. Vet inte riktigt om det finns någon gemensam beröringspunkt dem emellan. De är:

• Sundström förstås då
• Erlend Loe
• Mikael Niemi
• Bodil Malmsten

Vad har de gemensamt?

Pucko och De Lyckliga Kompisarna

Köpte en liter Pucko idag i tetrapack. Tror inte jag köpt en glasflaska någonsin. Drack en halvliter på en gång och blev lite skvimpig i magen. Jag misstänker att det är stabiliseringsmedlet som gör att det smakar godare än chokladdryck som man blandar själv.

En jobbig sak med Sveg när jag växte upp: det var långt till allt. Jag, Olov och Ola åkte 18 mil till Östersund för att se De Lyckliga Kompisarna. Kan ha varit våren -94. När vi kom fram hade Mart kollapsat dagen innan. Vi köpte varsin skiva. Jag köpte Shonen Knife. Sen åkte vi hem. Igår berättade Lovissa att DLK spelade på Bäckedal 1993. Det är folkhögskolan i Sveg. Känns bra att jag inte fick reda på det förrän nu.

Kultursnubbe och informationsjunkie

Jag jobbar 5 dagar och är ledig 5 så bloggandet blir lite ryckigt. De dagar jag jobbar så jobbar jag mellan 10 och tolv timmar per dag och jag har inget Internet hemma. Ingen lokaltidning heller. Det blir alltså en hel del att hinna ikapp för mig som är informationsjunkie.

Jag har alltid haft problem med information. Jag minns att jag funderade över det redan på gymnasiet. Vi prenumerarade på LT och Svd och jag kunde inte låte bli att varje dag läsa båda tidingarna. Redan när jag precis lärt mig läsa började jag informationssurfa. Jag slog upp något i Bra Böckers lexikon men råkade se något annat på vägen och sen blev jag nyfiken på en tredje sak. Och sen fortsatte det. Förutom Bra Böcker läste jag en hel del i Nordisk Familjeboks uggleupplaga ( det är alltså andra revideringen av den). Det är den som berättar om negrers sinnelag och de kallar svenskar som levt länge i Sverige men inte tillhör samerna för långskallar. Nu kan jag sitta en hel dag och läsa bloggar, tidningar och forumsidor.

Året i Gävle var en befrielse då jag inte hade TV, tidningar eller Internet (ok modem då, men det var ganska skonsamt). Tyvärr fick jag någon månad av DN av moster Birgit som ställde till det för mig. Iställe hann jag med att läsa mycket skönlitteratur, något jag verkligen uppskattar men av någon anldening kan jag inte låta bli tidningar och annat.

I onsdags åt ett mycket litet teatersällskap middag hos mig i Funäsdalen. Igår åkte jag bil hit till Östersund med en radiojournalist och en museichef. Sen gick jag på Jamtli och träffade 10 jamtlipersoner osm jag jobbat med. Jag vet inte hur det har gått till att jag nästan bara träffar kulturarbetare.

För er som inte orkar läsa kommentarerna så har Anders Eriksson lyckats hitta det försvunna blogginlägget. Jag förstår fortfarande inte hur länken dit kan ha försvunnit.

Hoppsan

Ett blogginlägg har försvunnit utan att jag själv har tagit bort det. Det var där nyss, men nu är det borta. Jag vet inte var det har tagit vägen. Det var inlägget före kryddhyllan och efter européinlägget. Jag minns inte riktigt vad det handlade om. Om det är någon som gör det så kan ni gärna berätta. Annars var det kanske bara tråkigt och oviktigt. Nu ska jag på Rusta och köpa juljunk att ta med till Funäsdalen.

Kökets logik

På logiken eller vetenskapsteorin gick vi igenom hur man vetenskapligt skapar kategorier för att det ska vara giltigt. En kategorisättning som inte var OK var hur kineserna sägs ha kategoriserat djur. Djuren delades in i följande klasser: djur som tillhör kejsaren, balsamerade djur, tama djur, spädgrisar, fabeldjur, vilda hundar, djur som just slagit sönder en kruka, djur som på avstånd ser ut som flugor.

Petra har delat in vår kryddhylla i efter en liknande logik: indiska kryddor, bakkryddor, örtkryddor och pepparkryddor. Det gör det lättare att hitta. För henne. Så vad är då kanel? Vad är grillkrydda? Det blir gott om slamkrypare.

För övrigt tycker jag att uttrycket dra dit pepparn växer lite förlorat sin klang. På Bali till exempel växer det olika sorters kryddor. Folk betalar för att dra dit.

Your inner European

På Carinas uppmaning har jag fyllt i ett test. Jag fyller inte så ofta i tester. Jag vet aldrig vad jag ska välja utan vill ofta välja allt eller inget. I europétestet har jag inte direkt någon drömbil, men vill välja flera alternativ både vad gäller drömsemester och en lyckad kväll. Som alla redan förstod kunde jag bara bli en nationalitet nämligen:

Your Inner European is Spanish!

Energetic and lively. You bring the party with you!

Who's Your Inner European?

Spanjor såklart. Men det visste väl alla.

Saker jag lärt mig av morfar

Nedanstående skrev jag i fredags:

Sitter på bussen mellan Östersund och Funäsdalen och passerar just Långå. Hittills har stormen varit lite av en besvikelse. Svårt att komma ur garaget med Colten imorse och fyra bilar bredvid vägen mellan Östersund och Ångsta. Nånstans där var det en flock kor på vägen som tyckte att det är lättare att gå där det är plogat än på ett snöigt fält. I snömängd räknat leder Östersund stort över Vemdalen.

Drack just kaffe ur lilla plåttermosen som jag hittade i grovsoprummet förra året. Igår var det en hel pappkasse med böcker i samma soprum. Sånt förstår jag mig bara inte på. Ge böckerna till Röda Korset eller nåt. Morfar har lärt mig det enklaste sättet at göra kaffe i termos. Slå i kaffekaffet i termosen. Koka vatten och slå i. Det blir bra smak (inte beskt som man kan tro) och kaffet sjunker i termosen. Enda nackdelen är att sista koppen blir lite gojsig. Jag har såhär i efterhand att jag i en viss ålder umgicks väldigt mycket med mormor och morfar. Några andra saker jag lärt mig av morfar:

Komma loss med en skoter som kört fast.
Lasta okapad ved och använda timmersax.
Köra motorsåg (du startar såhär och sågar såhär, när du kvistar står du på motsatt sida, resten lär du dig när du kör).
Rensa fisk.
Göra upp fågel.
Åla potatis.
Avliva skadsjuten fågel (stampa).
2000 älgjaktshistorier.
500 historier från beredskapstiden.
200 fiskehistorier.
Köra försiktigt på grusvägar där det är gropar.
Köra på nytinade grusvägar som är som gröt.
All slags terrängkörning, mest med skoter. Sånt kan jag mer om än jag visste visade det sig när jag förra hösten provade Carl-Görans valpar (terrängbilar) och tidigare fyrhjulingar.
Lägga nät och ta upp.
Ro.
77 på engelska (sevenseven).