Natten mot måndag

Sådärja. Frost. Snöblandat. Äntligen slipper man vara osäker på vad det är för årstid. I onsdags var jag ute kvällstid efter mörkrets inbrott (heter det verkligen så?) utanför tomten för första gången i höst. Då insåg jag med kroppen att det är höst lite mer. Har lagt barn, plockat disk och hängt tvätt på kvällarna. Annars så:

• Det där med att en svensk får nobelpriset i litteratur, är det inte väldigt stor andel av oscarsvinnarna som är amerikaner?
• Råkar för övrigt ha några böcker av Tranströmer i bokhyllan, nån med hälsning och allt från författaren. Jag har ärvt dem av pappas moster Birgit som var psykologkollega med honom.
  
• Såatte.
• Den som sår sina blomfrön i slutet av juni har fina blommor när snön kommer.
• Nu får tar jag inte barnen själv till badhuset mer. Det gick fint, men de börjar känna sig lite för säkra i sadeln. För många egna initiativ och för lite oro för att att komma långt från mig.
  
• Vi har spanat på minigrävare under två veckor eftersom en granne dränerat huset. Grävmaskinisten berättade för Petra att han och kollegorna varit på det där - vad det verkar - människoföraktande vattenspelsprogrammet som TV6 ska visa och sprängt och grejat på också som en del av programmet.
• Jag är gräsänkling igen. Tre kvällar lägger jag barnen själv.