Vita hårstrån

Kring 20-strecket dök det upp några vita hårstrån. Jag ryckte bort dem och de kom inte tillbaka - förrän nu - kring 30-strecket. Är det ett 10-årsfenomen eller vad? Jag kände mig i och för sig gammal och luttrad när jag bodde i Sveg. Blev flera år yngre när jag flyttade till Linköping. Nu kanske jag är lika gammal som jag var för 10 år sedan. En skillnad är att ögonbrynen håller på att buska till sig. Några strån är ganska långa.

Storsjöyran 2006, torsdag

Det här var kanske min bästa Yrankväll hittills. Som en äkta musiclover lämnade jag mina Jamtlikamrater när en skulle stanna och prata. Jag hade inte tid att vara social utan skyndade vidare för att tillbringa kvällen för mig själv. Och det var så trevligt med alla ungdomar som var uppklädda för att se tuffa och festivaliga ut. Tur att jag kommer ut ibland och kan titta på ungdomen.

Kaffetestet: Jämnt skägg mellan Coffe Cow – ungdomar med kaffedunkar på ryggen – och Kyrkor på Yran. Dock vinner kyrkorna på att priset – 5 spänn mot 20 för Coffe Cow. Dessutom kan man köpa en mazarin för en tia. Så som en gammal gubbe festade jag loss med kaffe och mazarin till Paradise Lost.

Vad jag såg och gillade:

Takida – såg jag slutet på. Bredbent rock med Pearl Jam-sång. Fantastiska instrumentala partier. Och alla utom trummisen var uppklädda i svarta kortärmade skjortor och slips. Extrapoäng för levande flames och fyrverkeribomber. En del av sången var inte riktigt i min smak. Åsså blir jag lite lokalpatriotisk eftersom de är från Ånge.

Dammit Vanessa – Typ som Millencolin/Lagwagon med inte särskilt gamla pojkar från stan. Påminde om festivalmusik som jag gillade som bäst när jag var i festivaltagen. Extra bra med en låt tillägnad Torvalla – Suburban Kids. Ena gitarristen hade det sötaste bästa-yranminnet i dagens ÖP: när han åkte baklänges i pariserhjulet som 7-åring.

Electric Eel Shock – Japanskt hårdrocksnostalgiband som övat in de flesta poser som någonsin gjorts. Dessutom en hel del nya. Schyssta riff och en hel del gamla bekanta i mellansnacket som publikflörtning. Gulligt mellansnack typ: ”solly my shitty english you don´t understand” och ”do you love punklock?? I said do you love punklock?” Och publiken skriker ja. ”Solly – we only play heavy metal”. Svängigt.

Corduroy kings – såg jag slutet på. Jag tänker närmast på typ Hellacopters. Men bra mycket bättre än när de började. Och gitarristerna såg väldigt väldigt unga ut.

The Kristet Utseende – spelades mycket på fester i Sveg typ 95/96. Jag föll väl aldrig för bryta-tabu-texterna. Kul dock att höra många av de gamla låtarna. Rent musikaliskt var dock låtarna som jag inte kände igen bäst med fett bakoversveismangel. Sångaren gav lite oväntat ett ganska snällt och sympatiskt intryck.

Inte lika kul:
Surplus People – tjejtrio på synt, bas, megafon och trombon med en del loopningar. Hårt skruvad musik. Första och andra låten var kul – men i längden blev det lite för mycket konstfack över det hela.

Paradise Lost – Hård och lite brötig rock men samtidigt seg, bombastisk och pompös. Alla låtar jag såg var i motljus. Varför? Är de blyga och vill inte synas?

Vapnet – Jag gillar Thoméegränd. Jag väntade på låten, sen gick jag. De gör sig bättre på radio.

För övrigt...

1. kokade jag och Petra hjortronsylt innan jag gick till jobbet i fredags.
2. var hjortronen av årets skörd.
3. var det roligaste i filmen om syskonbarnet Erik när Frida enligt barnmorskans rekommendationer ska väcka Erik för att han ska äta var tredje timme vare sig han vill eller inte. Hon ruskar och skakar på det lite spädbarnet och är ironisk men han kan bara inte väckas. Och jag som trodde att man slutade med såna rekommendationer typ på 60-talet eller nåt.
4. verkar flott och rök täcka svettlukt bra. Har inte tvättat den enda arbetsskjortan på typ 4 veckor. Men den luktar bara flott och rök. Det räcker i och för sig rätt bra.
5. såg jag Christer Sjögren soundchecka när jag gick från jobbet i fredags. Han skulle uppträda där.
6. ska jag se Storsjöyran och jobba till helgen.
7. ska vi på Urkult.
8. ska vi till fjälls.
9. grubblar jag varje sommar på vilken musik jag skulle spela om jag var sommarpratare.

Årets roadkilltema

För två år sedan åkte jag mycket bil kors och tvärs över Sverige. Då såg jag påkörda grävlingar överallt. I sommar cyklar jag ganska mycket. Jag har sett ett stort antal döda skatungar. Råkar det vara särskilt många av dem i år eller?

Åkte bil hem från Gesundsjön och såg fyra döda fåglar.

Lantbrukstraktorparallellslalomtävling (2)

En bild från racet. Notera kroppshållningen hos föraren.

Lantbrukstraktorsparallellslalomtävling

Tro det eller ej, men motorsportentusiasten Jon har varit på traktorrace med gamla jordbrukstraktorer. Parallellslalom med Le mansstart. Le mansstart innebar att traktorerna gick på tomgång och förarna startade utanför dem. Så en del av själva tävlingen var att kravla sig upp i traktorn och hitta pedalerna. Sedan kördes det mellan ensilagebollar, vidare in i en fålla som det backades ur och sedan tillbaka till starten.

Jag trodde att det skulle bli sådär. När jag var utbytesstudent i Texas blev jag ivägsläpad på en dragracingtävling i helvetet, 38 grader varmt, 80% luftfuktighet och det enda som fanns att dricka var DrPepper. Det var inte så kul men jag lärde mig dricka DrPepper.

Nu var det min farbror Carl-Göran med söner och vänner som ville ordna motorsport. Så på lägdorna nedanför gården var det i lördags racingbana. Det var i alla fall ofantligt roligt med gubbar och killar i jordbruksoveraller eller jeans och skinnjacka som sprang upp i sina gamla traktorer som oftast startade med ett hopp för att sedan studsa fram mellan höbuntarna. Inte helt sällan var mindre än fyra hjul i marken vilket ser rätt så vådligt ut när det är traktorer det handlar om. Och det var mycket folk - 2000 enligt LT - och stånd med sponsorer, utställare och grillade hamburgare. Och en speaker som skarvade, drog ifrån och la till. I pausen spelade Merit Hemmingssons bror Olle med Trio till kompet av kusin Lars nyinköpta veterantraktor som gick på tomgång. Och jag mös av stolthet över släkten och skrattade åt traktorerna som studsade fram samtidigt som det faktiskt var spännande med själva parallellslalommomentet. Den som förlorade åkte ut och ibland var det riktigt jämnt. Och jag förundrades över att så många hittat dit. Om jag kan ska jag absolut se tävlingen igen nästa år. Läs om tävlingen i ÖP och LT.

Muckefuck

Vi hade tyskafest på Jamtli. Sommarens ord är Muckefuck. Det är tyska för kaffesurrogat. Lite googling talar om att Muckefuck kommer från franskans Mocca faux som betyder falskt kaffe - typ. Senaste dagarna har jag sagt Muckefuck flera gånger om dagen för det låter så roligt. Vad kallar man en som dricker surr? Muckefucker, I presume.

Arbetsskada

Efter en dag med lien på Jamtli ser jag allt som behöver slås när jag cyklar hem - bredvid cykelvägen, nedanför balkongen och i vägdikena. Det är så mycket som är ogjort, så mycket gräs att ta rätt på. Och allt bara förfars. Jag har blivit lite mer av en som lever på 40-talet. Det kallas arbetsskada tror jag.

Eyvind Johnsson

Jag läser just nu Romanen om Olof av Eyvind Johnsson. Det är fyra böcker som handlar om Olof. Jag håller på med den första som gavs ut 1934 och jag förundras över språket. Det känns nytt och fräscht idag fast det handlar om flottning, Norrbotten och armod (inget ont om detta, men jag brukar inte förundras över språket i berättelser av denna typ). Många av de böcker vi läste på Skrivarlinjen tror jag att vi läste på grund av det språk de hade. Och så läser jag en bok från 1934 som ligger minst lika långt fram stilmässigt. Det ger i och för sig anledning att tro att många andra från den tiden var lika moderna. Johnsson är förmodligen den mest okände bland svenska nobelpristagare i litteratur. Han skrev även Krilontrilogin under andra världskriget som var kritisk till tyskarna i förtäckta om än tydliga ordalag. Har jag hört. Läs mer här.

Morbror (2)

Jodå. Jag är morbror. Erik heter min systerson. Så här ser han ut helt nyfödd. Lila, liten och skrynklig som alla andra nyfödda. Jag har lite svårt att fatta att Frida har fått barn. Men jag är glad och stolt.

Arbetarromantik

Jag håller på bli arbetarromantiker. Jag tycker det är helt tillfredsställande att klyva ved på dagarna. Såga och stapla är också helt OK. Detta gör jag mer eller mindre varje dag på jobbet. Idag har jag slagit med lie. När jag får till skären och kommer in i rytmen är det nästan som telemark på ett sätt. Och resultatet blir så påtagligt och tydligt. Jag ser skillnad på vad jag gjort de senaste 5 minuterna. Med tanke på hur dyrt det är med liftkort borde folk kunna betala bra mycket för att få slå med lie. Det är något speciellt med att hitta in i ett nytt rörelsemönster.

Självklart så skar jag mig i tummen när jag brynade lien. Det finns tydligen ett särskilt ord för just edt såret man får när man skär sig i tummen när man brynar lien. Ljomusa. Ljo (om jag minns rätt) för lie och musa för ... ja musen. Alltså fittan. Det blir ju en skåra. Övriga tecken på mina arbetarhänder i vardande är några fler sår och blivande valkar i handflatorna. Kroppen känns lagom mör.

När jag var barn var jag skeptisk till allt monotont arbete. Att klippa gräsmattan var ett hav av tråkigt arbete. Nu nöjs jag åt det konkreta resultatet och åt själva rörelserna. Är detta det ultimata tecknet på att man är medelklass, att romantisera fysiskt arbete?

Storsjöcupen

Det är Storsjöcupen i Östersund nu. En fotbollsturnering för barn och ungdomar med drygt 280 lag. 180 av dessa är från Norge. Turneringen sätter färg på stan. På campingen var det fullt. Många bor i klassrum här i Torvalla och dessutom är det flera fotbollsplaner här som används av turneringen. Igår på Prix var det fullt med läsk- och godisköpande norska barn. Pizzeria La Bomba här i Torvalla har specialerbjudanden och kiosken har öppet extra länge och lovar att det snart ska komma extra laddningar med godis. Vid Lillsjöskolan campar föräldrar på gräsmattan. När jag kom hem vid 22-tiden ikväll hörde jag jubel från gräsplanen en bit härifrån.

…och jag tycker det är häftigt. En massa barn åker till utlandet och köper billigt godis och billig skräpmat och spelar fotboll. Kanske är det sommarens stora grej för en del av dem och då åker de hit. Befolkningstätheten på den norska sidan är betydligt högre än här på den svenska, så överhuvudtaget är det många norrmän som åker hit.

För övrigt är luften fuktig efter flera åskväder som rensat bort det tunga ur luften. När jag cyklade hem var ljuset orange. Allt glittrade och alla människor var vackra utom mopedligisterna, men jag sjöng så jag tänkte inte så mycket på dem.

Kvarngubben

Jag skrämde barn igår. På Jamtli har de tidsresor för barn. I tidsresorna får barnen namn som är typiska för den tid de reser till och till exempel hucklen och kepsar sen ”reser” de till en annan tid och får uppleva något i den tiden. Igår skulle de mala och det var natt och på våren. På natten sov Kvarngubben och blev mäkta upprörd när han väcktes av kvarnens malande. Barnen och ledarna satt i stugan vid kvarnen och småpratade och Kvarngubben (jag) slog upp dörren och stormade in med utsläppt hår och frågade argt vad de gjorde. Fyra av flickorna skrek rakt ut och en mer av de andra. Jag fick nästan dåligt samvete när jag såg den minsta krypa ihop på bänken med lite läppdarr.

På ett sätt är det lite skrämmande att det är så lätt att skrämmas. Å andra sidan är det fantastiskt roligt att vara vresig, muttrande gubbe som är halvt skrämmande och halvt komisk. Jag får så sällan vara farlig.

Morbror

Av allt att döma har jag blivit morbror. Jag har fått ett MMS med en bild på ett litet mörkhårigt knyte med texten Erik Johan. Jag heter Erik. Morfar heter Erik. Morfars pappa heter Erik. Fridas (min systers) karl heter Johan. Jag har inte fått tag på Frida på telefon. Så jag antar att jag är morbror nu. Att Frida var gravid kändes inte så speciellt. Men att se en liten pixlig bild på ett litet knyte gör att jag nästan börjar gråta.