Kvarngubben

Jag skrämde barn igår. På Jamtli har de tidsresor för barn. I tidsresorna får barnen namn som är typiska för den tid de reser till och till exempel hucklen och kepsar sen ”reser” de till en annan tid och får uppleva något i den tiden. Igår skulle de mala och det var natt och på våren. På natten sov Kvarngubben och blev mäkta upprörd när han väcktes av kvarnens malande. Barnen och ledarna satt i stugan vid kvarnen och småpratade och Kvarngubben (jag) slog upp dörren och stormade in med utsläppt hår och frågade argt vad de gjorde. Fyra av flickorna skrek rakt ut och en mer av de andra. Jag fick nästan dåligt samvete när jag såg den minsta krypa ihop på bänken med lite läppdarr.

På ett sätt är det lite skrämmande att det är så lätt att skrämmas. Å andra sidan är det fantastiskt roligt att vara vresig, muttrande gubbe som är halvt skrämmande och halvt komisk. Jag får så sällan vara farlig.