Fast i ljud

Imorgon börjar jag på Jamtli. Fram till Midsommarafton är det introduktionsvecka.

Det har varit bra, men jobbigt att vara ute och åka. Blev väldigt förkyld och däckade nästan i Stockholm. Det lättade dock en hel del i Ransäter där jag var på möte på dagarna och dansade på nätterna. Då kände jag mig ändå piggare. För första gången på Ransäter hade jag lyxen att sova i husvagn vilket innebar både att jag sov bättre och att polskan gick ur kroppen snabbare. Det berodde nog också på mötet. Hela stämman bubblar av musik dygnet runt. Den går in i kroppen, i varje por och efter att dansat ett antal timmar blir det svårt att gå ordentligt efteråt , att inte dansgå. Polskan har ett sug och hypnotisk verkan som jag inte upplevt på samma sätt på tex rockfestivaler. Efter Ransäter brukar den vara helt inrökt i kroppen och det tar några dagar innan den går ur. Efter en vanlig danskväll kan den sitta i till morgonen. Ibland kan det det vara vsårt att sova. Ett äldra par i Linköping har berättat at de alltid brukar lite vin när de dansat en hel kväll för att skölja bort musiken ur kroppen. Jag fattar vad de menar. Annars ligger man fan stilla i tretakt. Nu har jag då blivit mindre exponerad av musiken, vilket lett till bättre sömn på natten och att jag snabbare kunnat gå ordentligt. Har dock fortfarande ett antal melodier som löser av varandra i hjärnan.

Förkyld alltså. Just nu har jag sån basröst att jag blir lite illamående om jag pratar för länge. Jag har svårt för vibrationer.