Sömnchock och magsjuka

Vi satsar på överlevnad och tar en dag i taget, Olov och jag. Han har årets magsjuka. En seg jävel som inte tär så mycket, men som inte vill ge sig. Han kräktes en gång i lördags, en i söndags, två i tisdags och två idag, torsdag. Han segar på. Talar om att allt inte är helt OK, men står liksom ut. Nu får vi hålla oss hemma någon dag till. Vi lyssnar på hundarna som skäller, på flygplanen som flyger förbi som vi oftast inte ser. Olov tittar efter hundarna i grannarnas hundgård, vill se på TV, vi läser några böcker och någon tidning med fina bilder. Han stoppar fyrkantiga klossar i fyrkantiga hålet, trekantiga klossar i trekantiga hålet. Olov pekar på kylskåpet och vill äta mer, men jag följer varje husmors råd om att äta lite och kanske oftare. Och Olov pekar på kylskåpet. Han flyttar magneter från frysen till ugnen, till diskmaskinen till kylskåpet. Skatteverketmagneter. Varför nu Skatteverket ska behöva trycka sin logga på billiga plastprylar. Man kommer ändå inte ifrån deklarationen och de har (än så länge) inte blivit konkurrensutsatta med franskägda privata skatteverk som har sitt säte på Bahamas eller Guernsey.

Ingen öppen förskola, ingen barnrytmik, inget socialiserande. Vi sitter hemma och fiser och Olov blir less. Igår drog jag honom i plastpulkan till Lillsjön i finvädret, på små isrimpor som inte hunnit smälta bort än. Sen gick vi med vagnen till Storsjön och såg två tåg innan han somnade, pojken.

Pojken, morfar sa alltid det. Om hunden och om mig. Olov är min pojk. Det kommer till mig varje dag. Jag tror det gör något med mig att vara hemma så mycket med honom. Det gör något med Olov också. Han blir pappigare.

För någon dag sen sov jag två timmar vid Olovs läggning och gick sen upp och satt vi datorn och bara var för mig själv. Olov vaknade en timme tidigare på morgonen. Igår la jag om strategin sen jag sovit tre timmar vid läggningen. Jag gjorde de flesta kvällsprocedurerna och la mig igen. Jag struntade i floursköljning och tandtråd ifall jag skulle bli magsjuk under natten. Onödigt att ha använt tandtråd om sur magsaft ändå skulle skölja genom munnen. Jag sov en 10-11 timmar inatt. Rena drömmen kan man tro med det var en ren chock för kroppen och idag har jag haft ont i huvudet, varit lätt illamående och seg. Sovbakis. Sömnchock. Och allt som känts illa har jag försökt förstå om det är på grund av sömnchocken eller på grund av att jag blivit magsjuk. Jag gör som dagisfröknarna och äter vitpepparkorn och hoppas att det ska gå bra. Men enligt BVC-Inger så har den lång inhibitionstid, magsjukan. Fernet Branca har jag lite dålig erfarenhet av. Det är väl en 15 år sen jag verkligen blev hjälpt av den. Så vi tar en dag i taget och satsar på överlevnad.

Vardagslyx just nu

Ok. Jag inser att detta är på väg att bli en pappablogg och att jag tidigare tyckt att nästan alla föräldrabloggar är tråkiga. Men just nu händer inte så mycket annat än att jag är pappa. Jag har statlig ersättning för't. Det växer på en, föräldraskapet och helt plötsligt kan jag njuta av gammal skåpmat, av det som en gång var trista rutinsysslor, vardagens Sisyfosgöra.

• Att plocka ur diskmaskinen själv, utan hjälp av små händer som sträcker sig efter porslin och knivar.
• Att tvätta själv. Eller att plocka i tvättstugan när pojken bara flyter med och hittar sina egna projekt.
• Att vattna blommor. Själv eller ej. Principen survival of the fittiest tillämpas nu än hårdare på blomfronten.
• Igår åkte jag till återvinningen med ett tvåmånaders upplag va plast, papp och annat. Själv. Innan hade jag köpt två uppladdningsbara batterier på en elaffär. Pappamys liksom.
• Att prata med en handläggare på Försäkringskassan som dels kan greppa frågan och som dels kan ge ett besked som mer berör deras principer än första bästa paragraf. Månadens bästa samtal.
• Jag gick på skaren till komposten idag! Skaren finns och jag har använt mig av den en gång i alla falla. Det har varit en riktigt vår. Personligt rekord på skaren när jag som 14-åring körde moppe på myrarna och i skogen kring Vänsjö.
  
• Att skriva på ett tangentbord med alla tangenter på plats. Inga bortryckta.
• Att trycka framför datorn när de andra två lagt sig och att sen dessutom lägga sig i tid (har inte lyckats än).
• Att ha gjort något som för oss framåt. Inte plocka i och ur diskmaskinen. I helgen filmade vi badrumsrutan. Vi har ett stort badrumsfönster som ger härligt mycket ljus. När grannen försynt påpekade, efter några månader här att det, trots mönstret på ytan, ger full insyn förstod vi varför det var persienner inmonterade i det. Nu har vi, efter snart 3 år filmat rutan och ska förhoppningsvis vara fri från insyn.

Det är förstås en fantastisk lyx att kunna vara hemma med barn under en tid och få betalt för det. Att se utvecklingen från dag till, dag hur han sakta blir pappigare. Och. Vissa dagar - medan ni andra sliter vid bandet, hinna ta en tur på skidor eller skridskor med pojken i släptåg. Fast det är inte lyx längre. Det är vardag.

Du och jag, föräldraledigheten. Du och jag.

Jag läser gamla blogginlägg och funderar på hur det ska kunna bli nåt mer skrivet här. Jag har ju fullt upp med äta-sova-tupplura-äta-fika-mellanmål-öppnis-bytis-rytmis och allt allt annatis som bara finns där utan att ta en paus. Nu sover Olov och jag hoppas att babyradion funkar som den ska för jag sitter i mammas och pappas källare i Sveg och jag tror inte att jag skulle höra honom.

Jag har blivit en som har åsikter om öppna förskolan. Testade en tredje "öppna" igår. Vi är på besök i Sveg, Olov och jag. Vi testade öppnis i Sveg. Det var några år sedan då jag kom på att jag inte riktigt vet vad det innebär att vara vuxen i Sveg. Så länge man går i skolan och är inblandad i föreningsliv är ju allt serverat. Man har ju tonårstråkigt ändå men det händer mycket och åtminstone mitt sociala liv var ganska uppbokat av inbokade aktiviteter. Försökte intervjua mammorna igår. Vi går även på babyrytmik - fortsättningen. Har inte hunnit bada mer än en gång fast jag la hela förra årets friskvårdspeng på badkort. Man ska ju äta-laga mat-plocka-tvätta-diska-ringa Försäkringskassan-ringa Länsförsäkringar-handla-skotta snö också. Jag är alltså föräldraledig. Fosterlandets belöning till oss som drar vårt strå till stacken för att få fram skattebetalare till framtida pensionsutbetalningar. Det är hur fint som helst att det finns - men ett tydligare och mer begripligt användargränssnitt (och då pratar vi hela FK, inte bara hemsidan) hade inte skadat. Jo. Jag har visst blivit en som har åsikter om Försäkringskassan också. Och utformning av barnvagnar. Och barnmat. Och barn-TV. Och barnleksaker som låter. Fast med barn-TV barnleksaker som låter har jag blivit betydligt mer liberal än jag hade tänkt mig vara. Allt som roar Olov en stund, som gör att maten kan bli klar, tvätten vikt, inköpslappen skriven kan eller att han går ner i varv inte vara så dåligt. Och det finns schyssta barnprogram för småbarn också.