Listan - årets

Jag har hela listan, utan inbördes rankning eller ordning eller nåt särskilt ämne. Komplettera gärna (det här är Internet här är vi interaktiva).

• Odla
• Åka skidor
• JP Nyströms och Big Ass Barbecue på Urkult
  
• Glesbygd´n och Endless Torture på Storsjöyran
• Snö och sladda med bilen
• Läsa goda böcker
• Nya jobbkompisar
• Elda i kakelugnen
• Hela Linköpings folkmusikfestival
• Morgon mellan fjällen - att lyfta från Frösö flygplats en klar morgon när snön ligger vit på taken precis när solen går upp
• Ha ett hus med plats för många gäster och med bra grillmöjligheter
• Bastu
• Ullfrotté
• Egen tvättstuga
• Mormors begravning
• Ökat fokus på miljö
  
• P1
• Fast jobb och löning en gång i månaden
  
• Författare som heter Larsson
• Film på TV
• Lill-Erik (systerson)
• Kusinerna
• Folk som förstår att bröllop betyder fest till långt in på natten (som Björn och Lars och Petra)
  

Bubblare

• Klyva ved
• Slå med lie
• Kompost
• Vindkraftverk
• Cykla
• P2, P3 och P4
• SVT
• Bioenergikombinatet i Sveg
• Facebook (Om alla använde det skulle det ligga betydligt bättre till, nu är det knappt en tredjedel av min bekantskapskrets som står att finna där. Alla är inte på Facebook. Långt ifrån.)
• Mobiltelefoni
• Åka tåg
• Pizzeria Oden
• Ranarims jamsession till dans på Klubb SAM

Ute

• Krig
• Elände
• Trafficking
• Regeringen
• OCR-nummer
• Snölös vinter
• Kallstart
• Fort Europa
• Muren i Israel
• Mögliga kylskåpsrester
  

Jons jul i korthet

En julafton och juldag med 10-12 timmars besök per dag från Petras familj är till ända. Imorgon äter vi frukost med Lars Öst och familj som susar ner från Umeåtrakten med start klockan tre i natt. Lunch äts i Öd hos Jens och Gloria. Middag hos oss med Kajsa och Paul. I övermorgon börjar Julafton II hos familjen Söder i Sveg. Jag håller i hatten.

Snart jullov

Jag gör sista dygnet före mitt juluppehåll från jobbet. Idag har jag gått och räknat ned. Vid 15-tiden var det bara 21 timmar kvar och då hade jag jobbat i fem timmar. Och det är precis som när man gick i skolan och bara väntade på att det skulle blir jullov, ni vet sista dagarna när man försökte övertala lärarna att få se på film, leka rita gissa spring och ha luffarschacksturneringar. Fast nu är det jag som borde ha ledarrollen. Jag håller mig undan och spelar svårflörtad och alla pojkarna är lugna och snälla. Imorgon blir det julklappsrace. Jag har köpt en julklapp hittills och det var i somras. Vi har fortfarande inte ställt i ordning gillestugan. Vi ska spika lister, sätta upp elkontakter och ventilationsringar och ställa bokhyllor på plats samt plocka upp böcker. Sen ska rummet städas och sen ska vi hämta soffan och få den på plats. Soffan som vi köpte för en månad sen ungefär. Petras familj ska vara hos oss på jul. Vi måste fixa julmat och julpynta. Köpa gran och städa. Men annars är det lugnt, tror jag.

Do they know it´s Christmas?

Snart kommer jullåtarna (eller de är säkert redan här, men jag inte hört dem så mycket än). Värst av alla tycker jag idag är den där Live-Aidlåten eller om det var någon annan välgörenhetsgala där man frågar sig om de stackars fattiga svältande barnen någon annanstans i världen vet om det är jul. Förmodligen vet de inte det. Förmodligen sörjer de inte det. Om jag är med på noterna är det Eid al-Adha idag. Hur har du tänkt och fira det? Sörjer du att du missat högtiden alla gånger förut? Nä just det. Sluta försöka pracka på andra högtider som inte är deras. Sluta beklaga er över att andra inte vet att du har högtid.

Hantverkarn kommer. Inshallah.

I Vi på Saltkråkan säger Tjorven eller om det är hennes kompis att hon ska gifta sig med en rörmokare för att de tjänar så ruskigt mycket pengar säger hennes pappa. Nästan alla Petras farbröder är olika slags hantverkare så vi har alltid tänkt att när vi skaffar hus så ska detta med hantverkare inte vara några problem. Men nu är det ett problem med hantverkare. Alla farbröderna är inte i toppform så vi får lita på det vanliga utbudet. Vi har jagat elektriker sen i början på november. Javisst, vi ringer på måndag, säger de och sen hör man inte av dem. Då ska man ringa dem igen och igen och igen. Och jag har så svårt att ligga på och vara efter dem och vara grinig, men det verkar så de vill att man ska vara. Och att få klart med indragning av vattenburen värme har inte heller gått som på räls. Vi har i princip klarat av att bestämma vilken firma som ska göra det. Nu vill vi bara göra en närmare specifikation av rördragning och var och hur elementen ska sitta och hur många de måste vara. Vad gäller elen så var pappan till en av de förra ägarna elektriker. Rumänsk. Och med våra ringa elkunskaper har vi kunna konstatera att vi inte har alla bananer i kartongen. Dessutom vill vi ha fler och mer lite här och där av elen.

Som tur är så är Petras pappa pensionerad televerkare. Han har hjälpt till att reda ut härvan av hemmakopplade telekontakter i huset, så lite nytta har vi haft av släktens samlade kunskaper. Det som inte är absolut nödvändigt (ja, jo ett relativt begrepp fast det inte borde vara det) ska vi vänta med och göra tills det blir lågkonjunktur. Då kommer hantverkarna stå på kö och bjuda under varandra för att få jobba. Då är det de som får jaga oss.

Is is bäbis

Vi övergav skidåkning på Storhogna och skyndade oss hemåt för att komma ut på isen då vi fått rapporter om att folk börjat åka skridskor på Storsjön.

Jag svävar. När isen är nyfrusen är det så mycket tydligare att man går på vattnet.

Såhär ser det ut när jag åker sakta. Då kan ni tänka vad det svoschar när jag åker fort.

Möte i Minnesgärde. Matilda och Lasse turas om att åka och att se till barnvagnen som de inte törs ta ut på isen. Notera att Petra (och jag) i sann LLK (Linköpings Långfärdsskridskoklubb)- anda tar detta med säkerhet på allvar. Isdubbar, grenrem, säkerhetslina, komplett ombyte + handduk i förslutna påsar i ryggsäcken.

Isen är bitvis full av dem. Iskristalltussarna.

Sjöbotten i Öd. Vi styrde kosan mot Jens och Gloria som byggt hus i Öd på Annersia och just flyttat in. Jens är Petras bror.

Och tog jag kort på huset? Tog jag kort på dem? Tog jag söta bilder på hunden eller katten eller på någon inredningsdetalj? Nä. Jag tog en suddig bild på tvättmaskinen bara för att den har en särskild inställning för cowboykläder.

Vi skulle bara säga hej för att hinna hem innan skymningen. Men det blev glögg och fika och tittar på ditt och datt i nya huset. Så det blev gott och väl skymning innan vi kom ut på isen igen.

Vi susade hem över en svart is i mörkret mot ljusen i Östersund. Det var vindstilla och från långt bort var det ljud från bilar, skotrar och två flygplan landade på flygplatsen och vi bara klapprade fram över isen samtidigt som kajorna samlades i allt större flockar för att hitta en fin plats till nattvilan och det var kanske min finaste skridskotur någonsin. Klicka på bilden för större bild.

Kalle Ankais

I fredags tog jag med mig kameran när jag var ute och gick.

The mansion. Det ser ut som en sportstuga, men det är ett slott.

Järnväg, eltrådar, kolonilotter, Storsjön och Annersia.

Det finns olika typer av is får man lära sig om skridskoåkare. Det är glansis, stöpis, överis och Kalle Ankais. Kalle Ankais är det bara i Kalle Ankafilmer. Då är det snö på backen men isen är ändå blank och fin. Nu är det Kalle Ankais i Östersund.

Dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan

Vi pysslar och pusslar och knufflar med julen. Det är alltid samma varje år. Familjerna som ska hinnas med och vänner som är uppe på besök. Och nyår som, liksom midsommar, känns som en tvångsfestlighet. Men i år verkar det ha löst sig. Nu på tisdag blir det lite av en kusinträff då jag och de festa av mina östersundskusiner drar till Sveg i karavan över kvällen och lyssnar på Emil som ska sjunga i kyrkan.

Jag sitter på ett hotellrum i Storhogna. Jag och Petra fick presentkort på behandlingar här förra julen men året har snurrat på och nu till veckan går presentkorten ut på datumet. Det känns lite futtigt att åka 20 mil för en behandling så vi sover över en natt och skrapar hop ytterligare några vuxenpoäng. Vi har rummet närmast badet och genom väggen hörs vad som verkar vara panflöjtsmusik. Petra är på någon slags behandling. Men jag har inte vant mig med att ha råd med såna saker så jag kan liksom inte tycka att jag har råd med det. Och inte uppskattar jag det de kallar för vinterträdgården. Det är skifferplattor på golvet, en bäck och glastak på en höjd av kanske 7-8 meter och krukväxter i trädstorlek. Med bakgrundsmusik. Där ska man äta och mysa men jag tycker det ekar som i en shoppinggalleria. Å andra sidan hade jag varit stressad om jag hade varit hemma över omålade paneler och att vi har en bit kvar innan vi är i ordning och alla julklappsköp som jag inte ens funderat på. Nu kan jag sitta lugnt och veta att jag inte kan göra något. Ska läsa lite och basta lite och sova lite. Det bästa av allt är att bubbelpoolen är avstängd och som kompensation får man ostbricka och vin. Jag gillar inte bubbelpoolar för då skakar hela kroppen av bubblorna. Enligt ett test på nätet, som jag gjorde efter Psykologkajsas uppmaning, har jag en släng av HSP – jag är en highly sensitive person. Då har man svårt för allehanda skarpa sinnesintryck eftersom man processar dem djupare och mer reflekterat än er vanliga dödliga. Men det var på en fråga när som avgjorde att jag blev HSP.

För övrigt verkar trådlöst nätverk på rummet mest betyda att det finns tillräcklig mottagning någonstans i rummet men det är upp till dig att själv pejla in den platsen där mottagningen finns. Jag behöver en kastantenn.

Det är tydligen två perioder då presentkort på SPA:n och behandlingar tas ut – direkt efter jul under januari och månaden före jul innan korten går ut på datumet.

Status Update for Jon Söder

Jon is hemma och håller tryggt i datorn. Igår vaknade jag på ett sällsynt dåligt humör. Numer ger det dåliga humöret sig tillkänna oftast vid kvällstid, och morgonen är den tid på dygnet då dagen fortfarande är ren, skär och oförstörd. På morgonen kan allt hända och jag har all möjlighet i världen att uträtta nya stordåd. På kvällen är det förstört. En ny dag läggs till handlingarna utan att något anmärkningsvärt hänt. Men igår morse så var jag bara pissur och gick och suckade. Jag letade fram en gammal fiberpäls efter svärfar att skydda mig mot världen i. Lyssnade på ungersk folkmusik och amerikansk 70-talsrock på morgonen men det hjälpte inte så bra. Och jag vägrade knyta skorna utan ville bara sjava mig. Fåglarna hade hjälp till med 100 skitar på bilen. På jobbmötet satt jag met tyst och blängde, men det var ändå bra att vara där och engageras av nya och gamla frågor. Lunchen tillbringade jag på GIII tillsammans med Johan, Mirja och en favoritvikarie där vi gnällde över stort och smått vilket gjorde mig gott.

Hemvägen gick via en färgaffär. På väg ut från den ser jag en lokalradioprofil och tillika förre detta arbetskamrat som susar förbi i en SR-bil. Jag får stopp på honom och han har inte tid att fika men jag lyckas ändå slå av en prat på en halvtimme fast han försöker stressa vidare eftersom jag är mer sällskapssjuk än han är stressad.

Och ikväll ska jag göra något jag aldrig gjort förut. Jag ska på fest med Petras jobb där de har respektivefest. Jag har träffat en av hennes 25 arbetskamrater tidigare och det var när vi köpte TV:n. Petra säger att de är trevliga och bra. Men det där med att festa med okända människor känns lite suspekt. Hur förväntas man klä sig? Man ska ha med egen dricka- hur mycket då? Jag vill varken verka vara suput eller snål. Och var ligger deras förväntningar på hur man ska bete sig? Ska man vara grov eller sofistikerad?

Vad är det med...

...dagens kvastskaft? Jag har sopat av två stycken på en dryg vecka. Vi fick två piasavakvastar när vi flyttade in och nu har jag sopat av skaften på båda. Jag har använt såna sopar hela mitt liv och jag har inte helt plötsligt blivit starkare eller klumpigare än innan.

...decembervädret? Efter en vit novembermånad så har det regnat idag och det ska visst komma mer.

...julmuzak? Syftet med bakgrundsmusik är att man ska vilja stanna längre i en affär och råka handla lite till. Jag tycker att O helga natt och liknande är helt ok. Men med dåligt ljud, fläktsurr, barnaskrik och uppblandat med carolawailande så blir det helt gräsligt. Jag får ont i magen och huvudet och blir rastlös. Inte blir det bättre när man passerar ICA:s reklam-TV som hela tiden surrar på med annan musik om Viledamoppar och rengöringsmedel.

...skrämselmuzak? Och när affären stänger försöker man stressa ut oss. Vi var på Åhléns i lördags vid fyratiden. Och då drar de på folkmusik på klockan-två-i-baren-volym. Det varken stressar eller skrämmer mig och Petra även om vi såg andra som sprang ut.

Jons vävtapet

Jag river äntligen bort den där foliepanelen i gillestugan. Och det är inte masonit den är gjort av utan tunn plywood. Om det var någon som undrade. Eftersom typ hälften av alla som hamnar på min sida har sökt på ordet tapet, ofta tillsammans med andra ord typ björkar, dödskallar eller bilar så är jag generös och bjuder på några mer eller mindre suddiga tapetbilder tillsammans med lite foliepanel på utgång.

Foliepanel på väg att bli avpolleterad.

Ut med det gamla och in med det äldre.

Grönt är skönt.

Och en vägg till.

Det vita är gipsdamm från installationer gjorda efter att foliepanelen kom på plats. Hålet längst upp är en sinnrik konstruktion som suger luft från gillestugan via hobbyrummet, upp till proppskåpet på övervåningen in i tvättstugan. Huset förra ägare tänkte sig att det var ett bra sätt att låta kakelugnen värma upp övervåningen. Det suger mer än det suger.

Löjligt nog har vi redan köpt färg i nästan samma nyans som själva tapeten. Som vi inte får lämna tillbaka. Jag ska resonera med Petra om tapetens utseende när hon kommer hem (jo, hon är i Stockholm igen). Men jag tror inte att vi målar den. I så fall kanske vi målar sovrummet grönt eftersom vi ändå köpt färg.