Status Update for Jon Söder
Jon is hemma och håller tryggt i datorn. Igår vaknade jag på ett sällsynt dåligt humör. Numer ger det dåliga humöret sig tillkänna oftast vid kvällstid, och morgonen är den tid på dygnet då dagen fortfarande är ren, skär och oförstörd. På morgonen kan allt hända och jag har all möjlighet i världen att uträtta nya stordåd. På kvällen är det förstört. En ny dag läggs till handlingarna utan att något anmärkningsvärt hänt. Men igår morse så var jag bara pissur och gick och suckade. Jag letade fram en gammal fiberpäls efter svärfar att skydda mig mot världen i. Lyssnade på ungersk folkmusik och amerikansk 70-talsrock på morgonen men det hjälpte inte så bra. Och jag vägrade knyta skorna utan ville bara sjava mig. Fåglarna hade hjälp till med 100 skitar på bilen. På jobbmötet satt jag met tyst och blängde, men det var ändå bra att vara där och engageras av nya och gamla frågor. Lunchen tillbringade jag på GIII tillsammans med Johan, Mirja och en favoritvikarie där vi gnällde över stort och smått vilket gjorde mig gott.
Hemvägen gick via en färgaffär. På väg ut från den ser jag en lokalradioprofil och tillika förre detta arbetskamrat som susar förbi i en SR-bil. Jag får stopp på honom och han har inte tid att fika men jag lyckas ändå slå av en prat på en halvtimme fast han försöker stressa vidare eftersom jag är mer sällskapssjuk än han är stressad.
Och ikväll ska jag göra något jag aldrig gjort förut. Jag ska på fest med Petras jobb där de har respektivefest. Jag har träffat en av hennes 25 arbetskamrater tidigare och det var när vi köpte TV:n. Petra säger att de är trevliga och bra. Men det där med att festa med okända människor känns lite suspekt. Hur förväntas man klä sig? Man ska ha med egen dricka- hur mycket då? Jag vill varken verka vara suput eller snål. Och var ligger deras förväntningar på hur man ska bete sig? Ska man vara grov eller sofistikerad?
Hemvägen gick via en färgaffär. På väg ut från den ser jag en lokalradioprofil och tillika förre detta arbetskamrat som susar förbi i en SR-bil. Jag får stopp på honom och han har inte tid att fika men jag lyckas ändå slå av en prat på en halvtimme fast han försöker stressa vidare eftersom jag är mer sällskapssjuk än han är stressad.
Och ikväll ska jag göra något jag aldrig gjort förut. Jag ska på fest med Petras jobb där de har respektivefest. Jag har träffat en av hennes 25 arbetskamrater tidigare och det var när vi köpte TV:n. Petra säger att de är trevliga och bra. Men det där med att festa med okända människor känns lite suspekt. Hur förväntas man klä sig? Man ska ha med egen dricka- hur mycket då? Jag vill varken verka vara suput eller snål. Och var ligger deras förväntningar på hur man ska bete sig? Ska man vara grov eller sofistikerad?
2 Comments:
Åfyfan.
Respektivefest är ett jävligt konstigt koncept, och det verkar otäckt.
Det är som att...
It must be like something, som Seinfeld säger.
Här på jobbet har vi fest må du tro! Prima arbetsklimat här ska du veta. Vi tycker att det är av stor vikt att pojkarna tycker om oss. Därför är vi snälla med dem, bjuder på popcorn, glass, chips och godis!
Mirja och Johan
Skicka en kommentar
<< Home