Jon antar en utmaning

Jag har råkat ut för en bildutmaning av bloggen Lycka 406.

* Gå in i mappen där du har dina bilder
* Gå till den sjätte mappen och välj sedan den sjätte bilden i den aktuella mappen
* Lägg upp bilden på din blogg och skriv sedan något om den
* Utmana (sex) andra personer och länka till dem, samt tala om för dem att dem är utmanade.

Jag antar att det är bilderna på aktuell dator som gäller.

Bilden är från vår Sweden Tour 2008 i somras när vi helt ut tog oss fram på andras gästfrihet. Mannen på bilden är Erik Berglund. Den turkosa magen tillhör Frida, min syster och Eriks mamma. Kvinnan med det blå linnet är Petra. Hon har han som kom att bli gossen Olov i magen - Eriks kusin. Vi är på väg till nåt som heter något med gator. Det enda jag kommer på är Trolle gator som ligger i Linköpingstrakten men som bara är en lite rövskåra i förhållande till denna gata som jag inte kommer på vad den heter. Vi åt korv och blåbär innan vi nådde själva utflyktsstället. Inte med på bilden: Johan - Eriks pappa. Och jag som tog bilden.

Jag utmanar den som känner sig manad att hitta bilden enligt ovan nämnd beskrivning.

Istället för att blogga

Jo. Jo. Det händer jättemycket. Och det gäller ju att smida medan järnet är varmt. Min lillasyster har gift sig och min bror har tagit examen och jag har varit på både bröllop och examensföreställning. Först show i Göteborg och sen bröllop i Eksjö två veckor senare. Och jag har träffat en som heter Sponge på riktigt och vi har satt in en helglasad altandörr och det har blivit sommarlov och det har först varit tokvarmt länge och sen inte så långt från minus och regn mest varje dag och jag har satt i landet. Så jag har haft att skriva om till typ tio blogginlägg senaste veckorna. Minst. Men jag har bara inte hunnit. Eller, jag kunde ju ha sovit lite mindre. Och vi bodde hos Karin och Mikael i Göteborg och jag kunde ha skrivit om Majorna och att det är allt som Söder verkar vilja vara och om den flottiga älgen i Slottskogen och Azaleadalen som blommade så fint. Och att jag mer och mer blivit en trädgårdsspotter som vrider nacken ur led så fort jag ser en planterad blomma.

Istället har jag poat på både hemma och på jobbet och fått en del saker gjorda och sett lite mindre fotboll än vad jag är bekväm med ety jag är fotbollsintresserad in disguise men det ingår inte i min välplanerade image så jag låtsas som ingenting. Idag har vi hämtat två obromsade släpvagnar med skiffer i Ås och återigen konstaterat att det är hur bra som helst att vi inte byggt vårt eget hus oavsett hur fin utsikt vi skulle ha haft. Vi är inte rätt personer att göra det. Vi är rätt personer att läsa några böcker i solskenet på en schysst altan. Vi ska bara först.

Över en kopp kaffe

Anna Örn. Läs nedan.

Jag sitter inne och väntar på att jag ska dricka upp kaffet. Då kan jag lika gärna lyssna på musik och se om någon kommenterat det jag skrivit på bloggen. Det har någon. När jag skrev om att levitera och kakelugnsmys var det kvinnor som kommenterade. När jag skrev om sopor och energi var det män som kommenterade. Är sopor manligt och levitation kvinnligt? Då vill jag hellre vara kvinna. Men det statistiska urvalet är litet kan jag trösta mig med.

När jag druckit upp kaffet väntar jag på att skivan ska ta slut och läser lite om DINKS, som Petra brukar prata om att vi är - Double Income No Kids. Det är oss som marknadsförarna vill åt för förväntas ha så mycket pengar. Skivan tar slut men nu är jag mitt uppi Internet så jag sätter på en ny skiva. Sofia Karlsson. Jag går från Ranarim till Sofia Karlsson. Senaste halvåret har jag helt snöat in på svenska folksångerskor. Eva Åström Rune lyssnar jag också mycket på.Vi är lite trista vad gäller pengar. Nu kommer snart allt att gå till fjärrvärme och dragning av vattenburen värme. Det kostar mer än ett hus i mammas hemby. Och en knapp tredjedel av ett 70-talshus i Sveg. Vi är rika på skulder men räntorna är låga. Och vi som trodde att vi skulle kunna köpa hus räntefritt och låna på JAK-banken. Hela den ekonomiska livskurvan är lite felbyggd om ni frågar oss. Nu i skaffa-barn-åldern har man relativt lite lön och man betalar mest i ränta om man köpt hus eller lägenhet. Sen, när man blir äldre och barnen inte behöver lika mycket tid, får man högre lön, mer semester och betalar mindre i ränta och amorteringar eftersom inflationen sänkt dessa kostnader. Hur har han som bestämde hur samhället ska vara tänkt? Tills vidare har vi två bilar och ingen släpvagn och funderar vagt på att köpa en tredje dator och ett vindkraftverk och en soffa och en säng och i källaren ligger saker i kartonger om vi köpt och inte hunnit sätta upp. Vi hinner inte använda det vi köper. Och ibland tänker jag att jag skulle köpa en ny tröja. Jag köpte en i somras i på Yran och före dess vet jag inte. Men jag fick en av festivalen som jag och Petra känner oss som två av mammorna och papporna till. Före dess tror jag att jag sist köpte en tröja i höstas. Förra hösten när jag började tjäna pengar, för två jobb sen. Eftersom en tredjedel av alla bloggar är shoppingbloggar och hälften av alla som läser bloggar läser shoppingbloggar så kan ju jag kokettera lite om min brist på klädshopping. Från topp till tå:

Hårsnodd från HM.
Kofta med dragkedja köpt i Bangkok för 100 kr (En ullkofta från Bangkok! Och vi stannade till där en dag för att shoppa. Livets vägar är konstiga, men åk Sky-Train om ni är där för det var helt Sci-Fi bland palmer, tempel, glasskyskrapor och tropiska medfarna bostadshus).
T-shirt från Kharma i Sveg som la ner för ett par år sen. Den är kanske 4 år.
Henry Pearsonjeans från Domus för 300 kr kanske. 3 år gamla. Det är där jag köper byxor numer. Storlek 34-34 och sen är det klart. Jag blir så nervös av klädprovning.
Point Zerokalsonger som jag fått av Petras lillebror.
Birkenstock - kanske 5 år gamla.

Och när HM här i stan återöppnade efter renoveringen var det kö ut på gatan och folk klämdes och grät när det öppnades. Men dimman har lättat. Fem dagars tung dimma, som gjorde att Östersund såg ut som en akvarell från slutet av 1800-talet av S:t Petersburg från Frösösidan och jag tänkte att jag skulle ha haft kameran med mig och det hade jag men den var i ryggsäcken och jag började gräva men sen var jag på bron och sen tänkte jag va fan och åkte hem. Alltså. Jag åkte bil. Att gräva i ryggsäcken när man cyklar blir bara löjligt. Om man har den på ryggen.

Sen borde det vara en bild. Eftersom jag tog upp Vänsjö förut, mammas hemby så bildgooglade jag på bynamnet. Upp kom bilder på vandrarhemmet, skotrar, fiske, timrade stugor och svartvita bilder, där en av dem föreställde Anna Örn. Jag känner inte till henne men väl Örns, det gula huset vid dammen. Och Per Örn som verkar ha varit Annas pappa som nån sommar på 1860-talet skulle mönstra eller göra militärtjänst i Östersund och gick över Ljusnans is på midsommarafton. Och så säger de att det var bättre förr. I alla fall. Kaffet är slut. Och snart skiva två och jag sitter bara här och gaggar och muttrar för mig själv. Nu ska jag försöka låna den där kompostkvarnen.

Du och jag, fastighetsskatten

Vad var det jag sa? Nu sänker alliansen fastighetsskatten. Jag läser i tidningar på nätet vad det betyder. Jag och Petra har räknat på det. Vi tror att vi kommer tjäna 500 kr i månaden på det ungefär. JAG BLOGGAR OM FASTIGHETSSKATTEN! Nya huset som vi fortfarande inte har lånat pengar till korrumperar mig. Jag bloggar om fastighetsskatten. Jag funderar på den. Jag räknar på den. Jag funderar på reavinstbeskattning. Inlägget Köpa hus var inget skämt nånstans. Det var en profetia som redan visar sin smutsiga byk. Jag funderar på fastighetsskattens omläggning och hur det påverkar räntorna. Framtiden är här.

Klang och jubel eller nåt

Jons Tapet fyller ett år som nyuppstånden blogg. Dess förra liv var som hemsida på en studentserver på IDA, Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet med en ganska krånglig adress (till exempel med tecknet ~ som heter tilde). Ordet blogg var möjligen uppfunnet, men det var inget man sa i Sverige och jag fuskknackade HTML på enklast möjliga vis.

Nu skulle jag kunna skriva något om själva grejen med att blogga, men det tror jag att jag har gjort förut och det gör väl ungefär varenda en som bloggar så jag avstår. För övrigt har jag ibland vant mig med orden blogg, blogga och bloggare. Men för det mesta tycker jag att de är lite osmakliga som ord. Lite löjliga. Adjektivet torde vara bloggigt.

Kultursnubbe och informationsjunkie

Jag jobbar 5 dagar och är ledig 5 så bloggandet blir lite ryckigt. De dagar jag jobbar så jobbar jag mellan 10 och tolv timmar per dag och jag har inget Internet hemma. Ingen lokaltidning heller. Det blir alltså en hel del att hinna ikapp för mig som är informationsjunkie.

Jag har alltid haft problem med information. Jag minns att jag funderade över det redan på gymnasiet. Vi prenumerarade på LT och Svd och jag kunde inte låte bli att varje dag läsa båda tidingarna. Redan när jag precis lärt mig läsa började jag informationssurfa. Jag slog upp något i Bra Böckers lexikon men råkade se något annat på vägen och sen blev jag nyfiken på en tredje sak. Och sen fortsatte det. Förutom Bra Böcker läste jag en hel del i Nordisk Familjeboks uggleupplaga ( det är alltså andra revideringen av den). Det är den som berättar om negrers sinnelag och de kallar svenskar som levt länge i Sverige men inte tillhör samerna för långskallar. Nu kan jag sitta en hel dag och läsa bloggar, tidningar och forumsidor.

Året i Gävle var en befrielse då jag inte hade TV, tidningar eller Internet (ok modem då, men det var ganska skonsamt). Tyvärr fick jag någon månad av DN av moster Birgit som ställde till det för mig. Iställe hann jag med att läsa mycket skönlitteratur, något jag verkligen uppskattar men av någon anldening kan jag inte låta bli tidningar och annat.

I onsdags åt ett mycket litet teatersällskap middag hos mig i Funäsdalen. Igår åkte jag bil hit till Östersund med en radiojournalist och en museichef. Sen gick jag på Jamtli och träffade 10 jamtlipersoner osm jag jobbat med. Jag vet inte hur det har gått till att jag nästan bara träffar kulturarbetare.

För er som inte orkar läsa kommentarerna så har Anders Eriksson lyckats hitta det försvunna blogginlägget. Jag förstår fortfarande inte hur länken dit kan ha försvunnit.