Allt för byn

För första gången på länge sitter jag och Petra klistrade framför ett program på TV3. Vi har till och med pratat om att vi måste se i det i veckor. Ja, faktiskt någon månad. TV3 har skickat ett team till Hammar'n för att spela in sin nya feelgooddokusåpautanutröstningsstorsatsning. Med är bland annat Per Bergvall som kommenterat traktorracen och som brukar dyka upp både här och där, ofta som parhäst till min farbror Carl-Göran (som skymtar förbi som hastigast, kliandes i skägget). Upplägget verkar vara lite av en korsning mellan The Full Monty där arbetslösa män sätter upp en stripshow och manskören i Heftig & Begeistret (en av de skönaste dokumentärerna jag sett). Mer eller mindre macho män vågar sig upp på en scen och sätter upp en show. Lillebror Emil blev uppringd om att komma till audition. Jag tror till och med att jag belv tillfrågad. Eller, det blev nog alla. Och nu, efter första avsnittet kanske jag ändå skulle ha gått dit och dammat av en gammal halling bara för att. Men, har man just köpt hus och just skaffat nytt fast jobb så är det inte så man kastar sig in i nöjesbranchen. Det ska bli kul att följa programmet och jag hoppas det går bra. Det är två repriser kvar av det första avsnittet.

Vad är då min koppling till Hammarstrand? Pappa och morfar är från Ragunda kommun och fyra av mina kusiner är uppväxta där. Nån som heter blogghanna har en pappa med. I förbifarten flimrar bilder från traktorracet förbi.

Chilloutande, neddragningar och läsande

Vi blev less. Eller nöjd. Så vi åkte hem från stugan. Jag plöjde tre böcker på lika många dagar: Den amerikanske pojken av Andrew Taylor, Svart stig av Åsa Larsson och Saknad av Karin Alvtegen. Alla böckerna har jag läst som en direkt följd av bokarvet från pappas moster Birgit. Dessutom såg vi Länsteatern spela Birdland och jag instämmer i vad Anna-Stina (faster) sa efteråt: Vad härligt med nånting lättsamt. Sen gick jag och Petra i timmerrännorna nedanför Krångede kraftverk som är ett av de skojigare byggnadsverken jag sett. Stora trä- och metallrännor som går rakt genom skogen. När man går i dem räcker de upp i brösthöjd. Synd bara att de inte håller på att bli överväxta av trä och mossa. Jag ser en viss flumridepotential om någon orkar tar tag i det - och varför ser man aldrig rännan i någon turistbroschyr?

Anders Borg uttalande om neddragningar i försvaret och den debatt som följt efter det är bland de roligaste som hänt i politiken ett tag (för er som varit nyhetsbefriade ser debatten inom regeringen ut ungefär såhär:
Finansministern: Vi ska dra ner med X miljarder
Försvarsministern: Nä
Finansministern: Jo
Försvarsministern: Nä
Finansministern: Jo
Utbildningsministern: Nä
osv).

Det händer flera saker när jag läser så intensivt som jag gjorde i stugan. Det förutsätter att jag helt uppgår i läsandet för att jag ska läsa sådär. Mat och dryck övergår till att vara ett problem som måste lösas. Jag skjuter på det så mycket som möjligt, samma med toabesöken. Vi reducerade måltiderna till två per dag, vilket i vanliga fall är helt otänkbart för mig. Min sociala kompetens går ned på en 35%-ig nivå och jag har svårt att hjälpa till och hålla ett samtal igång. Det blir gruvsamt att träffa andra människor jag känner. Lusten att skriva ökar. Under läsandet slappnar jag av och hjärnan tar upp tankar som inte kommer fram i vanliga fall till för min del - tror jag -nyttig reflektion. Jag sover mellan 5 och 11 timmar per natt och någon timme då och då på dagarna.