Saker som kan hända när man tar det miljövänliga alternativet eller vi skyller på SJ

Jag åkte tåg till och från Uppsala. Det visade sig igen att det inte bara är fördelar med att åka tåg. Men, jag gillar att åka tåg och myser av det nästan varje gång. Saker som tydligen kan hända:

• Nya biljettrutiner. När man reser biljettlöst ska man visa upp sitt SJ Priokort. Kanske ska man visa upp sin mobil.
  
• Man bör boka plats, igen. När jag började åka tåg skulle man göra det. Sen bokades platsen automatiskt och nu kan det vara klokt att göra det igen. Lokaltidningarna skriver om fullbokade tåg som dessutom har 200 människor utan sittplats.
• Nya rutter. X2000 mellan Stockholm och Östersund går inte längre via Sundsvall. Det var en tant helt säker på att X2000 gör och höll hårt i sitt säte när det kom en ung kille och ville ha det. Han blev tvungen att hämta konduktören för att få hjälp. Damen blev upplyst om att hon skulle bytt tåg i Gävle.
• Tågpersonalen kollar inte ens biljetter överhuvudtaget. Inte en gång. På hela resan. Jag brukar sitta och vänta på att biljetterna ska bli kollade så att jag sen kan sätta igång och läs, fika, lyssna på musik eller nåt utan att bli störd. Tjena. Hur ska jag göra nu? Har de slutat koll abiljetter och om inte, hur länge ska man vänta? Mina cirklar är rubbade.
• Få en liten försening att bli stor. Nu verkar försenade tåg nedprioriteras vid tågmöten. I Uppsala, när jag klev på, var tåget ca 15 minuter försenat. Väl framme i Östersund var tåget 45 minuter försenat trots att inget hänt. Det berodde på att inget tåg väntade på oss.
  
• Rykten om förseningsorsaker. När personalen via högtalarna berättade att vi olyckligtvis var försenade sa han inte varför men lät ganska förgrymmad. En passagerare berättade att när tåget skulle gå dök det upp städpersonal som krävde att få städa tåget. Alla passagerare blev avslängda, det gjordes en städning och sen fick tåget åka.
  

Jag hade ändå en bra tågresa och läste en schysst bok, så för mig spelade inte förseningen så stor roll. Det är ändå intressant att se hur lättstörd jag och andra är över små förändringar. Vi kräver att världen ska vara totalt förutsägbar. Annars skyller vi på SJ.

Jag åker baklänges på X2000

Jag åker baklänges på X2000. Jag har varit på möte i Stockholm och varit viktig. Jag är med och bestämmer vad några ska göra på sin arbetstid. Jag har suttit i den byggnad som innehåller Sveriges äldsta konsertlokal och virrat i korridorer mellan rum som är om- och tillbyggda och folk har trott att jag är en som jobbar där. Jag har bara vandrat fram och tillbaka över Nybroplan. Inte åkt tunnelbana - som en gång i mitt liv var det absolut häftigaste med Stockholm. Vi har diskuterat Kulturråd, Rikskonserter, ministrar, mediestrategier och reklam i tunnelbanan och jag har varit med. Och nu sitter jag på X2000 och åker baklänges till Östersund. Östersjökusten upp och sen in mot landet i Sundsvall. Och när jag stoppar in lurarna i öronen och sätter på musiken så lyckas jag tänka också. Jag blir en del av min egen musikvideo. Jag stänger av fnitterdamernas fnitter, gubbarnas lågmälda prat över 1:aklassmaten som ingår med en viss sorts biljett. När musiken är på så blir som TV, fast mer som på film och jag ser på film baklänges genom Sverige i en förstaklassvagn för det kostar bara 12 kronor mer än andra klass. Så jag dricker förstaklasste och äter förstaklassgodis och frukt som ingår. Läste också en förstaklassaftonbladet. Det ingår ju. Och maten på SJ är inte mycket mat men lite dyr tycker jag fast jag lönearbetar för jag är inte riktigt van att det kostar såhär och det känns inte riktigt att det är första advent. Men det kanske det gör när jag kommer hem. Jag längtar hem till Petra och till hemma, men det känns skönt att åka tåg. Fast det är baklänges.