Buss, festivalsamband och finsk humor

• Just idag är jag glad att jag inte är busschaufför. Start i backe vid Sporthallen och bussen står först still och glider sen sakta bakåt fast hjulen går framåt. Efter omtag gick det med näppe.
• I analysen av enkäter från Linköpings folkmusikfestival är skojigaste sambandet att de som inte sett att det fanns särskilda festivaltröjor hade mindre klagomål på ljudet.
• Mest oväntat, men på nåt vis ändå inte förvånande: Finska mästerskapen i luftkantele på Folklandiafestivalen. En professor bluddrar allvarligt på sin luftkantele och två medelålders finnar utför någon slags homoerotisk dansakrobatik, en dansare från Tsuumi som akademikerkvinna som pratar oändligt länge och lyckas frambringa de mest oväntade toner och ljud, ett barn som inte ens kan gå pratsjunger till kantelemusik, en flicka i svart och vitt och schackrutigt gör en slags dockdans till kantelemusik, en medelålderskvinna sjunger två fraser ur Tennesse Waltz om och om och om igen till kantelekomp, mm. Finsk humor är liksom lite mer... eeh japansk?