In-a-gadda-da-vida Östersund
Jag fick en kamera när jag fyllde år också och nu knäpps det på stort och smått, mest smått kanske. En sak jag lärt mig de senaste dagarna är att en del växter drar igång och grönskar innan snön försvunnit. I min iver att göra sommaren somrig kastar jag ut snön som ligger i högar på barfläckarna för att allt ska tina så fort som möjligt. Det ligger i ryggraden och jag kan inte låta bli. När jag i fredags körde spaden i en hög så klarade jag mig nätt och jämt ifrån att spada av små grönskade skott.
Och igår - i lördags - hade de växt en halv tvärhand på mindre än 24 timmar. Jag tror det är påskliljor.
Under förmiddagens tandborstning idag pilade en ekorre in under ena tujan. Där härjade den runt och Petra ville se den så hon gick ut i morgonrock och stod öga mot öga med ekorren ett tag. Då kom jag ihåg kameran och med tandborsten i munnen som ett tuff cigarr och vridandes på kameraringarna kastade jag mig ut genom altandörren för att föreviga.
Så, för er mina läsare, det var bara ett litet urval av allt gulligt som händer i Östersunds egen Edens lustgård här i Odensala. Håll till godo till nästa gång.
Och igår - i lördags - hade de växt en halv tvärhand på mindre än 24 timmar. Jag tror det är påskliljor.
Under förmiddagens tandborstning idag pilade en ekorre in under ena tujan. Där härjade den runt och Petra ville se den så hon gick ut i morgonrock och stod öga mot öga med ekorren ett tag. Då kom jag ihåg kameran och med tandborsten i munnen som ett tuff cigarr och vridandes på kameraringarna kastade jag mig ut genom altandörren för att föreviga.
Nej, det är inte ett avscannat fotografi från 70-talet. Ljuset blev bara såhär och jag har ingen aning om varför.
Så, för er mina läsare, det var bara ett litet urval av allt gulligt som händer i Östersunds egen Edens lustgård här i Odensala. Håll till godo till nästa gång.
Etiketter: bildreportage, ekorrar, snö, trädgård
7 Comments:
Fina bilder!! Tänk att den satt still.
Tack! Detvar nog en blandning av att ekorren försökte intala sig själv att den var osynlig samt att vi var så nära tujan att det klokaste var att sitta kvar i trädet och låtsas som ingenting. Efter att jag tagit bilderna började den hoppa på stället i trädet och sen när vi backat pilade den iväg över gräsmattan till en tall.
Fina bilder.
Nu undrar jag bara om du vred kamerans ringar till max så de bildade ordet flax.
Tack. Hur man än vrider står det aldrig flax. Gör det det på din kamera?
nä fan.
men bobbo har en kikare där så är fallet. den fungerar så, att han kommer dit han kikar, under förutsättning att han vrider ringarna till max (så de bildar ordet flax).
Ja alltså så här:
http://www.crusoe.se/blogg/wp-content/flax.JPG
Ja. Jo. Men Bobbo känner gnuttar också. Jag har aldrig ens sett någon.
Skicka en kommentar
<< Home