Skidåkning, kolbullar och en osund öppenhet för nya intressen

Det har rullat på en del ett tag nu. Det är inte så att jag är upptagen varje dag hela tiden,och det är inte så att jag utsätter mig för plågsamma saker. Men ja. Ni vet.

Helgen före påskveckan var vi i Tänndalen och hade tre skiddagar, olika skidor varje dag. Ett råd i all välmening till alla som vill göra livet enkelt, begränsa era intressen bliv vid er läst. Jag och Petra har noll förmåga att begränsa oss. Vi är som kalvar på grönbete och vill hela tider göra allt. På skidor åker vi längd, tur och telemark. Om bara tiden och pengarna fanns skulle jag gärna åka, slalom och bräda också. Sen skulle jag gärna prova kiteing, att åka skidor efter en mindre fallskärm som man styr med och mot vinden.

Påskhelgen inleddes med besök från Enar och Maria (ja de som är länkade i marginalen) med barn som var på genomresa på väg mot Röros från Skellefteå. De upptäckte att en ungdomskompis till dem bor inte så långt ifrån oss i ett hus av samma modell som vårt och jag och Petra har alltid sneglat på det huset eftersom det har så fin färg. Sen skidskytte-VM har jag och Petra haft drygt 20 gästnätter. Vi trivs verkligen med att ha folk som hänger hemma hos oss med långa frukostar på morgonen och brasmys på kvällen.

Vi fortsatte med att bege oss till Sveg. På vägen tog vi ett litet skidtursstopp vid Storhogna. Mellan mig och mina föräldrar finns möjligheten att åka skidor på kalfjället. Jag har vetat att det har varit så hela livet, men jag uppskattar det så mycket mer nu. En dag var det sagt att vi skulle pimpla, men det var visst bara en förevändning för att få mig att steka kolbullar till 45% av alla nu levande människor som bor eller bott i Vänsjö. I'm a pro och kolbulle är lite av nationalrätt på dessa breddgrader. Såfort det är marknad, festival eller VM så ska det vara kolbullar och efter en sommar som kolbullestekare på Jamtli kan man säga att jag är certifierad - för det finns alltid åsikter om hur det ska vara. Roland i byn har gjort värsta aggregatet till skotern för att kunna steka kolbullar och koka kaffe på sina skoterturer. Det är en gammal tvättmaskinstrumma som är i perfekt arbetshöjd. Say no more. Jag har redan tidigare skrivit om konsten att steka kolbullar. Knepet är sjukt mycket fett och att inte snåla med saltet - som i all annan matlagning med lite klass, stil och finess.

Kolbulle på tvättmaskinstrumma monterad på en skoter.

Annandag påsk klippte jag mattrasor åt Petra eftersom hon åkte iväg på två veckors vävkurs i Dalarna. (Normalt? Nä. Men vad sa jag om det där med oss och att dra på sig nya intrssen. Vi är sjukliga och sen Petra fick en vävstol i födelsedagspresent har hon tjatat om att börja väva.)

Igår unnade jag mig lyxen att åka skidor i Bydalen efter jobbet. Solsken. Puder. Isvägen är öppen. Sa jag nåt om att jag gillar att bo nära fjällen och snö och vinter?

Idag har jag chillat med Petras gamla kompis Kajsa eftersom Petra själv inte kan vara hemma och representera. Vi kändisspottade självaste Rolf Lassgård på Storgatan. Och imorgon åker jag till Uppsala på årsmöte för RFoD och Folkmusikgalan 2008 över helgen. Jag ska sluta i RFoD:s styrelse. Det funkar inte att både jobba var tredje helg och under vissa perioder åka på möten var fjärde helg. Som ni ser så sysselsätter jag mig tokigt mycket ändå i perioder. Josåatte, det rullar på.