New tidings on the life and doings of Jon Söder
Fortfarande inget bredband. Glocalnet behöver gott om tid för att flytta bredbandet. Har också hört av en som jobbar på Tradimus - Glocalnets supportleverantör - att de enligt avtalet bara ska ge en känsla av support.
Nåja. Jag använder modemet den här gången då.
Flytten har gått bra men allt tar tid och jag vill hellre vara ute och dona än inne och packa upp. Har satt/sått ärter, morötter, kålrötter och potatis. Igår, i lilla drivbänken, petade jag ner en gurkplanta, en squashplanta, basilika och kålrabbi. Jag grävre upp maskrosor och vi travar ved i ett ombyggt vedskjul. Jag klyver storasp. Vi klipper gräs. Detta med villaträdgård verkar sitta i sen barnsben. Och allt är mycket roligare när man är vuxen och det är ens eget och man inte har bott i markplan på 10 år. Vi har två svartvinbärsbuskar, två röda vinbärsbuskar och två krusbärsbuskar. Jag är jävligt sugen på äppelträd, något som känns väldigt exotiskt när man är från Sveg och på höstarna åkte till Färila för att plocka äpplen.
Åsså jobbet. Idag kommer de, de asylsökande barnen. Jag ska jobba som vägledare för asylsökande flyktingbarn (barn är en byråkratisk term som betyder ungdom - 14-18 år). De kommer att bo där i väntan på beslut om asyl. Jag och de andra som jobbar där ger en introduktion till Sverige, med reservation för att man kan bli tillbakaskickad. Under hösten kommer barnen gå i skola och läsa svenska, samhälle mm. Nu i sommar vet vi inte riktigt vad som händer. Vi hoppas kunna ordna något sommarjobbsaktigt.
På asylhemmet kommer vi med tiden jobba efter något som kallas konsekvenspedagogik. Exakt vad det innebär vet jag inte, men vi kommer ha ett gemensamt förhållningssätt och använda mycket tid till att jobba ihop oss. Det känns bra.
Överlag känns det bra, om än pirrigt. Lite väl pirrigt med både hus och jobb samtidigt.
Nåja. Jag använder modemet den här gången då.
Flytten har gått bra men allt tar tid och jag vill hellre vara ute och dona än inne och packa upp. Har satt/sått ärter, morötter, kålrötter och potatis. Igår, i lilla drivbänken, petade jag ner en gurkplanta, en squashplanta, basilika och kålrabbi. Jag grävre upp maskrosor och vi travar ved i ett ombyggt vedskjul. Jag klyver storasp. Vi klipper gräs. Detta med villaträdgård verkar sitta i sen barnsben. Och allt är mycket roligare när man är vuxen och det är ens eget och man inte har bott i markplan på 10 år. Vi har två svartvinbärsbuskar, två röda vinbärsbuskar och två krusbärsbuskar. Jag är jävligt sugen på äppelträd, något som känns väldigt exotiskt när man är från Sveg och på höstarna åkte till Färila för att plocka äpplen.
Åsså jobbet. Idag kommer de, de asylsökande barnen. Jag ska jobba som vägledare för asylsökande flyktingbarn (barn är en byråkratisk term som betyder ungdom - 14-18 år). De kommer att bo där i väntan på beslut om asyl. Jag och de andra som jobbar där ger en introduktion till Sverige, med reservation för att man kan bli tillbakaskickad. Under hösten kommer barnen gå i skola och läsa svenska, samhälle mm. Nu i sommar vet vi inte riktigt vad som händer. Vi hoppas kunna ordna något sommarjobbsaktigt.
På asylhemmet kommer vi med tiden jobba efter något som kallas konsekvenspedagogik. Exakt vad det innebär vet jag inte, men vi kommer ha ett gemensamt förhållningssätt och använda mycket tid till att jobba ihop oss. Det känns bra.
Överlag känns det bra, om än pirrigt. Lite väl pirrigt med både hus och jobb samtidigt.
Etiketter: arbete, flytta, förändring, gör-det-själv, husköp, livet, praktiskt arbete, ved, villa
3 Comments:
Ride on. Lite pirrigt här också, med en sak samtidigt.
Jag vill komma och hälsa på i trädgården... Tänk om nästa torsdag skulle kunna passa?
Go girl!
Skicka en kommentar
<< Home