Fortfarande trött och korten på busskurer som jag inte tog

Jag sov ordentligt inatt. Det enda som störde var Petras väckarklocka sex imorse. Den saknade henne och ringde fast hon var borta. Ändå är jag trött så jag kan somna när som helst. Igår märkte jag flera gånger när jag körde bil att jag inte hade riktigt alla bananer i kartongen. Jag glömde bort högerregeln och tittade för mycket i backspegeln för att se vad som hände med olika trafiksituationer istället för att titta framåt. Dessutom ägnade jag mig väl mycket åt att fippla med olika reglage i bilarna och byta radiokanaler. Om jag ska skylla lite på tekniken så har vi två olika bilar på jobbet och två bilar hemma. Jag har inte vant mig med alla och blir hela tiden tvungen att leta, särskilt på jobbilarna.

På väg hem från jobbet idag satt en mamma och en son i en busskur tätt tätt ihopkrupna. Mamman lutade sig över sonen som mer låg än satt. Om det varit ett svartvitt fotografi från ett exotiskt land hade det varit med i en fotoutställning i Stockholm och DN:s kultursidor hade haft med bilden. Men nu var det bara utanför Statoil vid campingen i Östersund och ingen tog kortet. Vid nästa busshållplats var kuren flyttad med betongfundament och allt. Det grävdes och kuren var placerad på gräsmattan intill. I kuren satt två vuxna människor och väntade, självklart ganska långt ifrån varandra på bänken. Det såg ut som om de följt med när kuren flyttats. Även det hade blivit ett bra kort. Men jag hade ingen kamera med mig och vår digitala är jättetrög så jag hade ändå inte hunnit. Nu är den dessutom med Petra i Stockholm och luckan till minneskortet har pajat så man måste hålla in luckan för att kameran inte ska stänga av sig.