I en stuga vid en sjö

Vi är i en stuga vid en sjö och utanför skakar lastbilarna och långtradarna förbi. Först var det fint väder i några dagar men nu är det varken eller. Mulet och 18 grader. Vi läser, pratar, äter, ser på film och badade de första dagarna. När jag pratar med mamma och pappa undrar de om vi inte plockar bär. Förut när vi var här brukade de fråga om vi inte fiskade. Nä, vi gör inget nyttigt. Vi är här och är onyttiga. Och mat har vi köpt för hela tiden så vi behöver inte lämna gården. Stuggrannarna bygger ut och bygger nytt. Badtunna och bastu och nya hus och nya båtar och till och med nya vägar. Petra köpte en uppblåsbar gummibåt (egentligen vinyl) på Clas Ohlsson för 89 kronor. Jag har grävt fram en liten övervuxen stentrapp. En morgon såg en liten mus väldigt bestört ut över att dess skydd längs den dagliga stigen var borta. Fny fny fny sa den hela tiden utom när den pilade över trappen.

Här var ingenting i början på 50-talet typ när farfar kom att sportstuga var framtidsmelodin. Bara skog som gick ner i en sjö. Så vi har bästa läget av alla stugorna här och finaste stranden. Men vi är nog de som är här minst. Jag och Petra drar upp besöksstatistiken. Vi har köpt en 25-liters vattendunk med kran att bärga vatten i. Pappa brukar ta ur en bäck från en källa en bit bort. Det är täckning för telefonen på vissa platser. Och nu kan man surfa med GPRS. Det är långsamt och opålitligt, men det går någorlunda hjälpligt och än en gång förundras man över hur det är att leva i framtiden. Att nu kan man surfa från Oppmasjön, som de kallar platsen. Det finns inget vatten men det går att surfa. Och utedasset är en av de mest illaluktande i Sverige. Och gräsmattan har förmodligen bara blivit klippt en gång i sommar men det räcker för mer växer det inte. Men jag plockar kottar för att man ska kunna gå barfota och för att jag gillar att se hur hinken fylls och resultatet på gräsmattan. Vi plockade några smultron och de är så söta nu om de inte är övermogna.

Det är som på film här. Vattnet är klart och man ser stenarna på botten 10-15 meter ut när man står en bit upp på tomten. Flera gånger har det varit sånt där Jesus-på-altartavlan-ljus över sjön med sju solstrålar som letar sig ned bland molnen på bergen på andra sidan. Lekstugan är byggd i masonit men ser verkligen ut som en liten stuga och allt är bara 50-tal. Men med lite Bali-statyer vid stentrappen ner på sandstranden och vid trätrappen mellan övre och nedre gräsmattan och lite rökelse skulle det här ganska snart vara kunna vara ett tempelområde. Igårkväll kändes sjön som sjön som ligger mellan de högsta topparna på Bali där hinduism, buddism och islam samlas alldeles intill varandra. Som att det var samma vatten.

Det är en osannolik lyx att ha nästan oreserverad tillgång till en sån här stuga. Det är lätt att håna alla sommarstuge- och husvagnssvenssons men jag kan lätt säga att jag inte är avundsjuk på alla Cribsmansions på MTV eller takvåningar på Söder eller stugor på Österlen. Vattentoa och diskmaskin skulle göra det lättare att vara här, men det blir inte bättre. Och det är mindre än 10 mil från där vi bor. Och det är helt oförtjänt.

Uppdatering: Enligt pappa började stugan byggas redan 1945-46.