tisdag, mars 23, 2010

Vardagslyx just nu

Ok. Jag inser att detta är på väg att bli en pappablogg och att jag tidigare tyckt att nästan alla föräldrabloggar är tråkiga. Men just nu händer inte så mycket annat än att jag är pappa. Jag har statlig ersättning för't. Det växer på en, föräldraskapet och helt plötsligt kan jag njuta av gammal skåpmat, av det som en gång var trista rutinsysslor, vardagens Sisyfosgöra.

  • Att plocka ur diskmaskinen själv, utan hjälp av små händer som sträcker sig efter porslin och knivar.
  • Att tvätta själv. Eller att plocka i tvättstugan när pojken bara flyter med och hittar sina egna projekt.
  • Att vattna blommor. Själv eller ej. Principen survival of the fittiest tillämpas nu än hårdare på blomfronten.
  • Igår åkte jag till återvinningen med ett tvåmånaders upplag va plast, papp och annat. Själv. Innan hade jag köpt två uppladdningsbara batterier på en elaffär. Pappamys liksom.
  • Att prata med en handläggare på Försäkringskassan som dels kan greppa frågan och som dels kan ge ett besked som mer berör deras principer än första bästa paragraf. Månadens bästa samtal.
  • Jag gick på skaren till komposten idag! Skaren finns och jag har använt mig av den en gång i alla falla. Det har varit en riktigt vår. Personligt rekord på skaren när jag som 14-åring körde moppe på myrarna och i skogen kring Vänsjö.
  • Att skriva på ett tangentbord med alla tangenter på plats. Inga bortryckta.
  • Att trycka framför datorn när de andra två lagt sig och att sen dessutom lägga sig i tid (har inte lyckats än).
  • Att ha gjort något som för oss framåt. Inte plocka i och ur diskmaskinen. I helgen filmade vi badrumsrutan. Vi har ett stort badrumsfönster som ger härligt mycket ljus. När grannen försynt påpekade, efter några månader här att det, trots mönstret på ytan, ger full insyn förstod vi varför det var persienner inmonterade i det. Nu har vi, efter snart 3 år filmat rutan och ska förhoppningsvis vara fri från insyn.
Det är förstås en fantastisk lyx att kunna vara hemma med barn under en tid och få betalt för det. Att se utvecklingen från dag till, dag hur han sakta blir pappigare. Och. Vissa dagar - medan ni andra sliter vid bandet, hinna ta en tur på skidor eller skridskor med pojken i släptåg. Fast det är inte lyx längre. Det är vardag.

Etiketter: ,